Utan godis i sex veckor…

Jag är en ”godisgris”. En person som älskar godis, kakor och bullar.

Förra månaden åt jag så mycket godis och kakor. Jag åt många semlor. Jag åt mycket choklad. Och vi hade en fest, med sju olika kakor och bullar. Vi bakade alla själva.

Kardemummabullar

Cookie dough fugde blondies

Jitterbuggare och kärleksmums

kolasnittar, minttoppar och hallongrottor

Det var så gott! Jag åt så mycket! Jag blev nästan snurrig i huvudet av allt socker.

Efter festen hade vi många kakor kvar. Jag åt kakor och godis varje dag. Det är inte så bra för kroppen, som alla vet. Så jag bestämde mig för att inte äta godis och kakor på sex veckor.

Den första dagen utan godis och kakor var jobbig! Jag kände mig orolig. Jag ville bara äta godis.

Den andra dagen var också jobbig. Hela den första veckan var jobbig.

Nu har jag varit utan godis och kakor i två veckor. Det går mycket bättre! Jag äter frukt om jag längtar efter socker, men inte så mycket.

Jag ska vara utan godis och kakor i fyra veckor till. Jag tror att det kommer att gå bra. Kroppen mår bra, och jag tänker inte på godis hela tiden. Men ibland tänker jag på citronpaj … eller kardemummabullar … eller rabarberpaj … eller kladdkaka. Och då tänker jag: Jag ska inte sluta helt. Efter mina sex veckor ska jag äta bullar och kakor igen, men inte så ofta. Kanske en gång i veckan.

Som man brukar säga: ”Lagom är bäst.”