Sommaren är snart slut. Sommarlovet är slut. Semestern är slut. Barnen börjar skolan igen. Vuxna går tillbaka till jobb eller studier.
Jag blir förvånad varje år. Va? Är sommaren slut? Jag tyckte att sommaren började nyss! Men sommaren är kort.
Nåja. Den här veckan ska det bli sol i Stockholm. Det ska bli upp till 24 grader varmt, och inte så mycket regn. Det blir skönt.
Sommaren är kort – men inte slut.
Igår träffade jag min mormor. Vi pratade hela dagen. Hon berättade om sin barndom och visade fotografier.
Det här är ett foto av min mormors pappa. Han bodde i Norrbotten. Det ligger i norra Sverige, vid gränsen till Finland.
Han är min mormorsfar.
I gamla tider var Sverige och Finland samma land. Det fanns ingen gräns mellan Sverige och Finland. Finnar och svenskar bodde i samma land.
År 1809 var det krig mellan Ryssland och Sverige. Ryssland tog Finland från Sverige.
År 1917 blev Finland självständigt. Finland blev ett eget land.
Det kom en gräns mellan Sverige och Finland, men folket bodde fortfarande på samma plats. Några finnar bodde i Sverige. De heter ”sverigefinnar”. Några svenskar bodde i Finland. De heter ”finlandssvenskar”. Många människor i Norrbotten pratade finska, fastän de bodde i Sverige. Min mormorsfar var en av dem.
Jag tänker på min mormorsfar. Jag har aldrig träffat honom, men jag har lite information om honom. Han jobbade som lärare. Hans första språk var inte svenska, fastän han bodde i Sverige. Men i skolan måste han prata svenska.
Jag är också lärare. Svenska är mitt förstaspråk, och jag lär ut svenska som andraspråk. Många människor vill lära sig svenska, för att de bor i Sverige. Jag har jobbat på SFI i elva år. Jag har haft över 1000 elever.
Det finns en koppling mellan min mormorsfar och mig. Det finns en koppling mellan nutid och dåtid.
Min mormorsfar lärde sig svenska för 100 år sedan, och nu är det andra som lär sig svenska. Jag är glad att jag kan hjälpa till.
I natt hörde jag något konstigt. Det lät som ett djur. Kanske en insekt?
Jag kunde inte sova. Jag letade i hela huset. Bakom böckerna i bokhyllan. Under sängen. Bland kläderna.
Jag hittade ingenting. Jag lade mig i sängen igen, men ljudet slutade inte. Det lät mer och mer!
Varifrån kom ljudet? Jag lyssnade koncentrerat. Det kom inte från golvet. Inte från väggen. Det kom från taket. Kanske var det en fågel?
Jag gick ut och tittade på taket. Natten var mörk, men jag hade en lampa. Inget djur var på taket! Jag väntade några minuter. Ingen fågel kom.
Jag förstod att djuret var inuti taket. Inte på taket (uppe) och inte i taket (under). Inuti taket.
Min sambo sa: Det är en mus eller en sork.
Vi försökte sova. Det var svårt.
I dag försökte jag hitta djuret. Jag tog min mobiltelefon för att fotografera.
Det är två centimeter mellan väggen och taket. Kunde djuret komma in där? Jag fotograferade i hålet.
Ett nät! Inget djur kommer in där.
Jag gick runt huset och tittade. Det finns inga hål i taket eller väggen. Jag förstår inte. Det är ett mysterium.
Jag vet inte vad som lever inuti mitt tak. Jag hör fortfarande ljudet. Kanske får jag inte sova i natt heller.
Sara Lövestams lättlästa blogg 