Jag har fått cancer

Jag har fått cancer.

Det är så konstigt. Jag kände ingenting. Jag hade inga symtom. Men en läkare undersökte mig, och hon hittade cancer i min kropp.

I mars blev jag opererad. De opererade ut min livmoder.

I april sa de: ”Din cancer är inte borta. Du måste få mer behandling.”

Nu får jag behandling. Behandlingen är jobbig. Det gör ont i kroppen och jag tappar håret. Jag ska få behandling hela våren och sommaren.

Jag vet inte vad som händer i framtiden. Kanske blir jag frisk. Kanske dör jag. Livet är så konstigt. Man vet aldrig vad som kan hända.

Jag är ledsen och chockad. Ibland mår jag så dåligt av behandlingen. Jag vill inte dö. Jag tänker på min familj och mina vänner. Jag vill leva i många fler år, skriva många fler böcker och hjälpa andra genom livet. Jag är ledsen för att jag inte får njuta av våren och sommaren.

Men jag är också glad. Jag är glad för att läkaren hittade min cancer nu, och inte senare. Om de hittar cancer tidigt, har man större chans att bli frisk.

Jag är glad för att jag lever i Sverige. Jag kan få behandling. Behandlingen är jobbig för mig – men jag hoppas att behandlingen är mycket jobbigare för cancern!

Jag är glad för att min nya bok får fina recensioner i tidningarna. Många människor läser min nya bok och kontaktar mig. De skriver att de älskar min bok. När jag läser det, tänker jag inte på cancern.

Jag är glad för att jag har vänner och familj som hjälper mig. Många människor skriver till mig. Många skickar blommor och presenter. Jag känner mig inte ensam.

Och jag är glad för att jag lever nu. Ingen vet vad som händer i morgon.